fredag 29 augusti 2008

Gymnasienollor

Som jag skrev igår så är nollning på gymnasiet annorlunda. En sak som kanske i än större utsträckning gör att det skiljer sig är att universitetsstudenter får köpa alkohol men under nolle-p serveras som starkast folköl. Rakt över. Faddrarna föregår med gott exempel och sätter standarden genom att inte ha någon medhavd alkohol utan alla köper billig öl på plats och dricker samma sak. Kontrollerat och städat. "Tänk på att det alltid måste finnas ett alkoholfritt alternativ" upprepas så ofta att det nästan blir till ett mantra.

Flertalet gymnasienollor får inte köpa alkohol själva. Det är heller inte lagligt för arrangörerna att sälja till dem. Alltså tillhandahålls inga alternativ med låg alkoholhalt och mig veterligen inte heller några alkoholfria alternativ. Alla får ta med sig dricka själva. När de kommer över alkohol på annat håll på egen hand så blir det för ocoolt med folköl så de kör med starkare grejer. Kombinerat med att de tål mindre så är resultatet givet. Gymnasienollor är antingen helt nyktra eller uppenbart mer ostädade än universitetsnollor.

Idag efter att jag hade sprungit en något längre tur med extra belastning i form av en löparryggsäck med vattenflaskor i så mötte jag några gymnasienollor på hemvägen. Då vi möts är jag alltså iförd löparkläder, har svett rinnande i ansiktet och håller på att jogga ner. De två flaskorna i ryggsäcken hade jag druckit upp efter rundan inför nedjoggningen, så jag har alltså två tomma flaskor och en ganska lätt ryggsäck. Någonting i mitt utseende verkar gå en av ynglingarna förbi. Han sneddar över vägen och söker kontakt med mig. När jag är på väg att jogga förbi honom frågar han om jag hade tre cider att bjuda på. WTF?! Jag klarade inte av att hålla mig för skratt.

Nollning enligt media och i verkligheten

Om man generaliserar en aning så finns det två typer av nollning, och väljer man att generalisera lite till så tillämpas de vid gymnasier respektive universitet. För min del så förekom det ingen nollning alls på gymnasiet.

Den typ av nollning som förekommer vid universitet är rolig för de deltagande och i min mening av högre nyhetsvärde men media väljer ändå att skriva så gott som uteslutande om den form av nollning som förekommer vid gymnasier. Så gott som uteslutande omskrivs sådan pennalism som om den vore den enda formen av nollning. Inte helt ovanligt förekommande är att så kallade nyanserade artiklar inkluderar en gymnasist som får uttala sig om att det handlar om att förberedelse inför vad som komma skall vid universitet. Mmm, riiiight. För någon som varit med om en riktigt nollning vid ett universitet tolkas ett sådant uttalande som att personen i fråga konstaterar att denne inte vet vad nolle-p är.

Om någon journalist faktiskt skulle bemöda sig att läsa om vad nolle-p egentligen är så skulle det väl ändå bara sluta med att redaktören väljer att ta in andra artiklar, med mer udd. Huvudsaken är väl att man kan sätta en smaskig rubrik på artikeln - eller?

Attityden mot nollning är så etablerad att Linköpings Universitet faktiskt tar upp och uttryckligen säger att nollning vid LiU inte är att förknippas med förnedring. Nolle-p var då det roligaste jag varit med om och är än idag bland det roligaste jag varit med om. Det är svårt att inte ställa sig frågande när nolle-p beskrivs med orden "Tiden då nollning förknippades med förnedring är alltså helt förbi, så du som känner oro kan ta det alldeles lugnt. Faddrarnas uppgift är att ställa upp och hjälpa dig till rätta, för att din utbildningsstart ska bli så bra som möjligt". Förvisso sant i stort men det där med att förknippas med förnedring förbryllar mig - det har mig veterligen aldrig varit befogat men lik förbannat så är det väl så än idag?

söndag 24 augusti 2008

I <3 gröt

Kom av mig och gick aldrig och handlade idag. Den stora faran med att ha tillräckligt med råvaror i kylen och frysen för att kunna ordna middag. Så jag har ingen fil eller müsli hemma. Istället för min vanliga frukost blir det alltså gröt imorgon.

Rubriken kommer sig av en text jag hade i pannan igår. Ett oväntat inslag under svarta lördagen. Hade även ett hjärta på kinden och blå mustasch.



Pratade nyss med pappa och berättade lite om helgen. När jag nämnde att jag inte hade gått och lagt mig på direkten när jag kom hem lördag (som i tidigt söndag) natt kunde han inte låta bli att ifrågasätta varför. Motiveringen köpte han iofs på direkten om än med viss skepsis. Det första jag gjorde när jag kom hem var nämnligen att att leta reda på verktygslådan och en avbitartång. Varför? Därför.

lördag 23 augusti 2008

Sittning

Fossilsittningen hemma hos Micke var mycket lyckad. Vi var lite lagom få, knappt tio stycken. Fördrink med start 18. Själva sittningen bestod i en trerätters som huset hade lyckats mycket väl med. Trevligt värre! Note to self: Utöka utbudet av punsch i mitt barskåp/motsvarande.

Nu ska jag bara få lite sömn innan pannkaksbakandet inför frukosten imorgon. Planen är att hinna träffas i Ryd och ordna med lite gemensamt käk inför, då sof2007 valt att starta frukosten så sent som halv tio.

lördag 16 augusti 2008

Mer än en timme

Idag var jag ute och sprang i över en timme. Ett delmål som klarades av längs vägen var att springa längre än en mil. Hade ryggsäck innehållande bland annat kamera.



Valde att ha långbent tight löparbyxa. Dvs ingen risk för fästingar och benen skyddade utifall jag skulle få för mig att springa i terräng. På överkroppen valde jag ett linne som för fukt bort från kroppen. Packade ner löparjackan som matchar byxorna som förstärkningsplagg. Något extra att ha på om jag skulle få för mig att stanna till någonstans under rundan. Det blev ingen paus och kameran kom aldrig till användning. Bilderna är tagna med mobiltelefonens kamera. Första försöket gick inget vidare. "Hur svårt ska det vara för autofokus att hitta skärpa? Ta en bild då förbannade kamera! Jaha.. har jag ställt in den på videoinspelning?"



När jag började närma mig mina hemtrakter igen började ett fint regn att falla. Duggregnet var skönt att springa i och solens sken värmde i ansiktet. Med tiden blev regnet tyngre och ihärdigare och mörka moln skymde solen. Jag stannade till under en bro och tog på mig jackan för att stå emot vätan bättre.



Ville inte stå där och bli kall så jag sprang vidare i regnet. Längs vägen var det gott om folk som kramade träd och tryckte under broar. Inte ett paraply så långt ögat kunde nå. Jag vågar mig på antagandet att väderomslaget inte var väntat. ;)

Mobilen må stå emot väta men när det regnade så vågade jag inte ha headset framme. Att glasögonen inte syns på bild nummer två är för att de av någon oförklarlig anledning immade igen och jag såg bättre utan dem.

När jag kom hem så kändes det att man hade utsatt kroppen för påfrestningar. Halsen kändes inget vidare och ganska länge trodde jag att jag skulle bli förkyld men en varm dusch senare och iförd torra kläder så kändes det bättre och förkylningstecknen lade sig. Träningsprogramvaran som kom med gps-klockan uppskattar att jag gjorde av med över 900 kalorier under passet. Vet att man egentligen inte ska äta för sent men jag tror bestämt det är dags för kvällsfika.

torsdag 14 augusti 2008

Antiklimax

Tittade förbi dykcenter och betalade för bland annat Sardinienresan idag. Men det är ju fortfarande lika långt kvar tills dess! Vet inte varför men någon del av mig hade kanske hoppats på att det skulle bli mer action och mindre rulla tummarna i väntan på oktober. Suck!

Idag har jag inte varit ute och sprungit. Jag har inte läst. Matlagningen tog inte så speciellt lång tid. Har inte fastnat framför datorn, varken med att surfa, chatta eller att ladda upp bilder. Inte heller fastnade jag med att skriva någon lång, utförlig och genomtänkt bloggpost. Det kändes ovant att ha så mycket utan att veta vad jag skulle göra av den.

Idag har varit ett stort antiklimax. Fast det var rätt skönt för omväxlings skull.

tisdag 12 augusti 2008

Vandring

Det passade så väl att sätta punkt för den förra posten så det fick bli en egen post för det här. Först ett förslag på musik att lyssna till när ni läser vidare. Den som vill får lyssna på Walking on Clouds istället.



När jag skummade igenom arkiven så upptäckte jag även en post som talade om hur lång tid det tog innan jag invigde mina vandrarkängor. Rent ordagrant gör den ju iofs inte det men den lämnar tillräckligt med information för att jag instinktivt måste försöka glömma bort i vilken ordning månaderna kommer, för att på så sätt undgå att inse hur lång tid det faktiskt tog.

Nu minns jag inte hur många gånger jag vare ute för att - som det heter - gå in kängorna. Om man ska tro bilderna så uppenbarligen hade jag dem på mig hemhem vid jul. En jul som skiljde sig på många sätt mot sina föregångare, även om det fortfarande fanns gott om likheter. Men de senaste månaderna har de stått på en hylla. Nu ska man av den anledningen inte tro att jag inte har gått på den tiden. Visserligen har jag föredragit att springa (läs: Garmin Forerunner 405), cykla (läs: till och från jobbet) och simma (läs: dyka/snorkla) men fram för allt så behövs inte stabila skor som skydd mot att vricka fötterna om man ändå inte bär tungt. Därför har jag valt svalare saker att ha på fötterna. Som i bilden nedan - tagen med självutlösare - då jag har sandaler (med strumpor i för att undvika skoskav - modegudar, come and get me!).




PS. På tal om något helt annat så kan jag inte låta bli att förvånas över att gärdesgård inte stavas ens i närheten av hur det uttalas.

måndag 11 augusti 2008

Två av två

Upptäckte att den här bloggen passerat ettårssträcket. Det fick mig att bläddra bland gamla poster och ägnat mig åt att minnas tillbaka.

Min lägenhet känns fortfarande väldigt fräsch, om än inbodd, trots att det redan gått ett år. Guldfiskarna har tyvärr gått ur världen, av sannolika skäl på grund av hög ålder. Inte en enda blomma i kruka har dött. Men den där stackars monstran som mer eller mindre kokades under transporten från Hälsingland har inte riktigt hämtat sig än. Vid mina föräldrars senaste besök påpekade mamma att jag kanske skulle kunna överväga att ge upp och göra mig av med den och plantera om någonting annat i den stora krukan. Jag tror att jag har planteringsjord på förrådet men lusten att plantera om har inte infunnit sig. Än.

Nu är det inte länge sedan jag var i Amsterdam och träffade AoT. På samma tema känns det som att var ganska nyligen jag hälsade på Kvernes mfl i Oslo men det var ju faktiskt i våras. Till min förvåning har det redan gått över ett år sedan Marc & Tim var här. Vilket betyder att det var långt över ett år sedan jag spelade WoW senast. Jag skriver inte slutade för det är ganska många som envisas med att påpeka att jag bara har ett långt uppehåll.

Hittade bilder från förra årets svarta. Nu är det inte långt kvar till årets spritrunda. Vad många roliga minnen man han få under en endaste liten fest, nog för att jag höll igång i 18 timmar i sträck. Minns att jag gick hela vägen hem utan att ens komma fram till en telefonist för att få boka taxi. Sträckan är ett antal kilometer och måste ha tagit mig långt över en halvtimme.
Så här i efterhand sätts det i lite perspektiv med vad jag senare under hösten råkade ut för då jag gick en betydligt kortare sträcka efter en inte ens i närheten av lika blöt fest. Att utredningen körde fast kanske inte är så konstigt när det saknades vittnen och jag inte ens kunde säga om gärningsmännen fanns med bland det urval av bilder jag fick titta på. Kan inte klandra polisen för de svarade snabbt och professionellt på mitt larm. I stil med ordspråket "säg det ont som inte för något gott med sig" så ledde händelsen till att jag fick veta att jag har ett väl fungerande socialt skyddsnät. Vill ta tillfället i akt och än en gång ägna ett Tack till er!

Rubriken anspelar på en post på min mobilblogg. En av de sista gångerna jag träffade mormor - i samband med att den här bilden togs - hade vi många nyheter att delge henne. Mamma och pappa var oroliga inför hur hon skulle reagera på att lekstugan hade skänkts bort och ersatts av en friggebod. Hon var överväldigad och jag känner mig än idag smickrad över hur hon utbrast att "Vad bra för Johan att kunna bo här när han hälsar på!" - ett uttalande som det fanns en uppsjö möjliga resonemang bakom, men likväl får det mig att le när jag tänker tillbaka på det.
Även jag hade en nyhet för henne. Nämnligen att jag och min sambo i över fem år precis gått skilda vägar. Hon blev väldigt snopen men fann sig väl. Hon lättade upp stämningen genom att ur handväskan ta fram en present hon hade tänkt ge oss. Uppenbarligen hade hon begränsade möjligheter till förberedelse men - medvetet eller ej - blev det mycket symbolik. Två tuber med tandkräm och två tandborstar. När man känner henne så väl finns det mycket man kan tolka in i det. För övrigt så ville mitt ex inte ha någon tandborsta eller en av tuberna. Tappade tråden en aning men för att knyta an till rubriken igen. Nu är det snart slut i tub nummer två.

söndag 10 augusti 2008

Tema: Vatten

Nog för att den här veckan har varit regnigare än vad jag varit med om på länge men rubriken syftar på veckan innan - min semestervecka i Hälsingland. Tanken var att jag skulle skriva någon form av krönika, post, whatever och sammanfatta veckan. Än så länge har jag laddat upp bilder till Picasaweb, Facebook, flickr och skickat bilder i orginalstorlek via epost. Förr eller senare kanske jag kommer till att skriva något eller så rinner det ut i sanden. Är ju inte ens klar med att ladda upp bilder än.

Även om inget annat än dykningen var inplanerat från början så lyckades det väldigt bra med att fylla ut kalendern. Så här blev veckan ur ett perspektiv på saker som anknyter till vatten:

Lördag - Svinstadsjön, snorkling
Söndag - Lötsjön, bad/snorkling
Måndag - Skidtjärn, snorkling
Tisdag - Hölesjön, dykning
Onsdag - Tunaholmen, motorbåt/snorkling
Torsdag - Orhalla, konsert där scenen flöt utanför Orbaden strand
Fredag - Mödänge/Söräng, kanotpaddling
Lördag - Skolgränd, regn
Söndag - Hemresa i svalt regnväder

När det väl började regna så fortsatte det regna och jag tror att det har regnat varje dag sedan dess. Som värst utfärdade SMHI vädervarning klass 1 pga stora nederbördsmängder.

Idag tog jag en längre promenad. Hade med mig kamera, matsäck och en bok. Det blev aldrig av att jag stannande någonstans för att läsa. På hemvägen kom det ett antal skurar men det var bara roligt. Mitt klädval var utmärkt. Svalt nog när solen sken och när det slog om så skyddade de såväl mig som mina prylar från att bli blöta.

Uppdatering. Sikten i Svinstadsjön var kass. Om jag sträckte ut mina händer och förde dem mot ansiktet såg jag dem först vid ett avstånd om ungefär 2 dm. I Lötsjön var det bättre, 1-2 m och där så jag en del småfisk. Snorklingen i Skidtjärn och utanför (innanför om man ska vara krass) Tunaholmen var riktigt bra. Skidtjärn är känd för sitt klara vatten och där var sikten många meter. Vegetationen under vatten är sevärd. Utöver abborre, smågäddor och sånt såg jag mörtar som var större än jag trodde mört kunde bli. I havet simmade jag i stim med småfisk och så spanade vi länge och väl på en riktig bamsing till abborre.